”Jag måste köpa en ny gi” tänkte jag med kraftig andehämtning. ”Den här är alldeles för tung och för varm, det är därför jag blir så trött”. Min äldste son, som då var 5 år, sprang runt i judolokalen som en av deltagarna i Stor & liten judo, strax bakom flåsade jag i gi dränkt i svett. Att några års träningsuppehåll och god mat skulle ha med saken att göra var inget jag funderade mer på.

Vi fortsatte och träna judo. Den yngre sonen började träna så fort han var stor nog att springa med på mattan. Idag är jag tränare och hjälptränare för grupper med barn och ungdomar hos Karlstad Judoklubb. Det blir några timmar varje vecka, men det är en plats där jag hämtar energi och där jag får lite träning själv. Snart är det ny termin och den här texten skall svara på frågan om varför barn skall träna judo. Syftet är helt egoistiskt. Om många barn börjar så blir vi fler som tränar judo och det blir roligare. Då kör vi, tre enkla argument för att alla barn borde prova judo.

För varje termin så ser jag hur judoträningen ger barn bra kroppskontroll, ökad styrka och smidighet. Det beror såklart på att vi gör övningar som använder hela kroppen – springer, rullar, kryper, klättrar, lyfter, faller. Att lära sig att falla utan att slå sig illa är också en färdighet som hjälper även utanför judon. Båda mina söner tränar Parkour så man kan säga att deras fallteknik är fälttestad.

Den fysiska träningen är en viktig komponent för att barn skall träna judo. Det är något som är lätt att lista ut. Men när jag pratar med föräldrar som funderar på att låta deras barn börja så kommer jag alltid in på attityden som finns i judon. Det här har jag fått uppleva i vår klubb hemma men också på de läger och tävlingar jag varit på. Det finns många exempel på hur kulturen är ständigt närvarande, men jag skall återge två stycken.

• Under pokaljakts-tävlingen i Karlstad 2014 värmde ca 150 barn upp tillsammans och de leddes av två unga grabbar med grönt bälte. På läktaren satt föräldrar och tränare tittade på som det här inte var något speciellt. Alla förväntade sig att det skulle fungera och det gjorde givetvis. Det var underbart att se ett hav av barn värma upp tillsammans utan behov av megafon eller ambulans. Det fungerar så klart eftersom barnen har timmar av träning där man lyssnar på tränaren, visar hänsyn inför träningskamrater och ändå kan ha roligt.

• Ett annat exempel är när vår elitsatsande judokas kommer hem från Judogymnasiet i Lindesberg och är med på passen. Duktiga vältränade ungdomar som är med och tränar med alla. De leker, kastar och blir kastade. Och som det var den naturligaste sak i världen tränar de med alla som är på matten – även de yngre barnen. Jag trivs i en idrott där man får bra träning och ett pass kan ha tränande killar och tjejer från 5 år till 56 år på mattan samtidigt. Samtidigt vill jag gärna att mina söner skall få uppleva det och lära sig att det är så här det fungerar.

Så här långt är det alltså fysisk träning och attityd som är mina största argument för barnträning i judo. Men ju mer jag har funderat desto mer känns det viktigt att ta med ett tredje argument. Att lära sig judo är stundtals svårt. Det är relativt komplexa rörelser som skall göra och som skall timas med en tränings kamrat. Som barntränare har det tvingat mig att blir bättre på att bryta ner svåra saker i små greppbara bitar. Ett kast är en serie rörelser, men det är sällan en enkel serie rörelser. Små tricks som att ge barnen korta minnesramsor (tex för Osotogari: Steg ut, bryt balans, benet bakom, lyft och tryck) hjälper dem att förstå och att göra rätt. Och det gör att barnen blir duktiga på att ta instruktioner om komplexa rörelser.

Det här är något som man snabbt blir van vid och har stor nytta av senare i livet. Tex när man skall lära sig snowboard, dansa foxtrot eller vad det nu kan vara. Jag hoppas att många barn får prova judo till hösten! Låt oss avrunda med något som min kompis Mike sa på sportlovslägret i Borlänge 2013.  Det var mitt allra första judoläger och jag var imponerad av stämningen. ”Alla är så trevliga här”, sa jag (som var på mitt första judoläger någonsin och knappt kände någon på hela lägret). Jag och Mike körde en teknikövning ihop och han svarade ” Ja, för det går inte att träna judo ensam”.

Ha en fin sommar!

John Johansson
Karlstad Judoklubb