Här är först en videointroduktion av vår senaste gästbloggare Niel Eckersley, ursprungligen från England men bor nu i Norge. Längre ner kommer vår intervju. Enjoy!
Intervju med olympiska medaljören Neil Eckersley 7th DAN;
Kan du berätta lite om din norska klubb Sandnes judoclub?
Sandnes Judo Club startades 1980, en av medgrundarna Harald Monsen, är fortfarande aktiv idag och en styrelseledamot i klubben. Under 2010 tog klubben initiativ att hyra och renovera en gammal produktionshall som nu omvandlas till en 800 kvadratmeters dojo. Sedan dess har medlemmarna tredubblats, och det finns för närvarande cirka 250 medlemmar totalt spridda över 10 olika klasser som täcker ett åldersperspektiv från 3 till +60 år. Förutom att vara bland de största största klubbarna i Norge, har vi representanter både på distriktsstyrelsen och i norska judoförbundet.
När och varför flyttade du från England till Norge?
Jag lämnade England år 2014 eftersom ett fantastiskt tillfälle dök upp i Norge. Nämligen att få vara involverad inom judosporten igen. Har varit borta från judo i ett antal år, så det var ett bra tillfälle att återigen använda min kompetens och kunskap för att stödja och hjälpa nästa generation. Jag har aldrig jobbat tidigare som tränare på klubbnivå och jag trodde att detta var ett område där jag behövde få erfarenhet. Tycker verkligen om utmaningen i att undervisa, coacha alla nivåer av judokas och jag tycker att denna erfarenhet har gett en annan dimension på min tränarroll.
Vad är din roll i judo just nu?
Är både klubb och region-tränare för västra i Norge och förhoppningsvis med en ny utnämning som sportdirektör för norska judoförbundet kommer jag få ett starkare teknisk engagemang med det nationella programmet. Jag jobbar också för en sportskola ”Stavanger WANG” som erbjuder våra idrottare att träna fyra morgnar per vecka innan skolan öppnar. Det är nog en av de bästa utbildningsprogrammen som finns och vi har haft både fantastiska akademiska framgångar och tävlingsresultat.
Tränar du någon annan sport än judo idag?
Jag specialiserar mig inte på någon större sport än judo. Men jag tränar regelbundet på gymmet, tränar för att bibehålla min smidighet och rörlighet, men mest för skojs skull.
Hur skulle du beskriva din konst?
Mitt arbete är abstrakt. Jag är specialiserad på färg, ljus och rörelse. Har jämförts med många artister, särskilt Roy Lichtenstein, Francis Bacon och Yves Klein. Miljön inspirerar verkligen mitt arbete och jag är ganska lycklig med att måla både landskap och stadsbilder. Jag jobbar också med två olika medier; akryl och digitalt. Formulera dina egna åsikter. Du kan hitta mitt arbete på min utvalda Facebook-webbplats ”Neil Eckersley Art.”
Hur var det att få ställa ut på konstutställningen på IJF VM i Budapest?
Det kan sammanfattas i ett ord ”fantastiskt”. Ursprungligen var jag inbjuden att delta i Paris Grand Slam av IJF ordförande Marius Vizer. Vid detta tillfälle frågade Vizer mig vänligen att delta i utställningen ”En fest av konst och sport”. Som du kan föreställa dig var det en fantastisk ära att få mitt arbete representerat vid en sådan spektakulär händelse. Det var också en stor ära att representera min Sport, eftersom Judo har gett mig så mycket.
Hur reagerade besökarna på din färgade Green Hill Gi-tavla?
Reaktionen på min målade Green Hill Gi var fantastisk och jag hade många gratifikationer och positiva kommentarer av några mycket anmärkningsvärda namn inom judovärlden. Detta överraskade mig verkligen på grund av att det här stycket var helt ”ur kontext och utanför boxen”. Av alla delar som jag hade med i utställningen gav denna GI mig de mest sömnlösa nätterna på grund av dess komplexitet. Men alla positiva kommentarer och vänliga ord i förhållande till det här stycket var värd all möda.
Vem/Vilka var dina största motståndare när du var på toppen av din judokarriär?
De vanliga misstänkta; japaner, fransoser, koreaner och ryska judokas som var de mest dominerande länderna inom judo vid den tidpunkten. Jag var placerad i topp fem så resultaten var en fråga om vem som var i bäst form den aktuella tävlingsdagen. Det som verkligen är fantastiskt är att se mina gamla konkurrenter och deras reaktioner på mig när de vet att jag nu är en professionell konstnär. Men för att få komplimanger av dina vänner får en att känna sig både ödmjuk och fantastisk. Det visar bara att både respekt och beundran fortfarande fortsätter att blomstra ömsesidigt bland mina judo vänner.
Vad är du mest stolt över genom din judokarriär?
Naturligtvis måste svaret vara att få representera mitt land i två olympiska spel och att vinna en olympisk medalj. Det som också får mig att känna mig oerhört stolt är att jag aldrig har klagat eller visat missnöje mot något domarbeslut som inte gick till min fördel. Och denna inställning och respekt har gjort mig den man jag är idag.
Vilka människor har betytt mest för dig under dina 42 år inom judo?
Allvarligt talat finns det så många människor att tacka, så jag försöker att inte förolämpa någon genom att inte nämna dem personligen i detta inlägg. Men om jag verkligen måste jag säga min första Judo-tränare Phil Massey för att ha gjort ett sådant avtryck på min första erfarenhet av judo att den hållit mig involverad under en så lång tid. Mina föräldrar behöver ett speciellt omnämnande för deras ekonomiska och fysiska engagemang i början av min judokarriär. Tony McConnell för att förvandla en mycket dyslektisk ”streetkid” till en olympisk medaljör. Vill även tacka Colin Draycot som är min huvudsponsor och gav mig anställning efter att ha avslutat min judokarriär.
Vem är ditt främsta kvinnliga / manliga judoka genom hela tiden och varför?
Det är en lättvikts judoka från Ryssland i slutet av 80-talet vid namn Yuri Sokolov. Jag hade nöjet att träna med honom och bevittna några av hans fantastiska finaler. Vad som imponerade mig mest var att Sokolov hade en fantastisk arsenal av tekniker och som judoka gav han aldrig upp. Sokolov var lika respektfull i både nederlag som i seger.
Vad tycker du om svensk judo just nu på IJF World Tour?
De måste göra något rätt eftersom Svensk Judo, klarar att sig kvalificera en hel del duktiga judokas till OS 2016. Vilket resulterar i som bäst en 5e plats som är ganska fantastisk med tanke på antalet judokas som de har i Sverige. Och de har några spännande unga judokas på väg uppåt som utvecklas och vinner resultat också. Liksom för alla judoförbund blir det intressant att se var vägen leder till och hur de gör för att fortsätta förbättra denna framgång.
Vilka råd skulle du ge dagens tränare?
Var professionell, jobba hårt, var ärlig mot dig själv, ställ höga krav, försök att vända på varje sten för att din atlet ska nå sin fulla potential. Mest av allt är det viktigt att komma ihåg att det här inte är din resa, men resan med dina adepter, har du en viktig roll som coach. Att visa ge dem vilken dörr som är rätt för att de skall kunna passera vidare mot ultimat framgång.
Tycker du att regelförändringarna de senaste åren är bra eller dåliga för vår judosport?
Det har varit mycket debatt om de nya reglerna. Enligt min personliga åsikt har förändringarna inte bara gynnat judosporten men det har också gjort vår fantastiska sport mer uppmärksammad och därför vågar jag säga att detta når en mer global publik. Enligt min mening är detta avgörande, viktigt för att fortsätta utveckla judon och för tillväxten av vårt fantastiska sport. Vi står nu i en position där vi konkurrerar mot de stora grabbarna i idrottsbranschen och jag förväntar mig att det inte är någon lätt uppgift att utveckla en gammal traditionell sport som Judo inom en modern framtidstänkande och ständigt föränderlig sportvärld. Men som judoka och konstnär tror jag att vi är på rätt spår. ”Only Time Will Tell”.
Vad skulle du vilja säga om du hade hela judovärldens uppmärksamhet?
Fira med öppna armar vilken fantastisk Judofamilj vi har värden över. Det är ett privilegium och nöje att vara en del av – kom ihåg att Judons grundläggande etik är mycket unik i en modern, vacker men något skrämmande värld vi lever i idag. Kombinerade de nya förändringarna och var en mästare av våra traditioner. Och mest av allt kom ihåg varför vi alla började på denna resa i första taget.
Vilka är dina planer för den närmaste framtiden?
Puh..det är en svår fråga, jag lever väldigt mycket i nuet, men det är min plan att skapa en egen professionell in-house konststudio för att göra mitt arbete mer tillgängligt för en bredare publik. Jag söker efter likasinnade att erbjuda sitt stöd och vägledning. Arbetar även för att också att ha en utställning i New York kanske tidigt nästa år.
